Hur kan svenska avloppsreningsverk möta PFAS-utmaningen?

Den utbredda användningen och spridningen av PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en global samhällsutmaning. PFAS-ämnen är väldigt svårnedbrytbara, med stor risk för negativa hälso- och miljöeffekter. Samtidigt är kunskapen om spridning och avskiljning av PFAS-ämnen otillräcklig. Till exempel utgör kommunala reningsverken en plats där kunskapsluckorna kring PFAS-spridning och -avskiljning är särskilt stora.

PFAS är ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier. De tusentals olika PFAS-ämnena återfinns i allt från brandskum och kosmetika till impregnerad textil och ytbehandlade livsmedelsförpackningar.

PFAS kan spridas över stora avstånd via exempelvis luft och vatten. Dock är kunskapsunderlaget kring spridningsvägar och möjligheterna att ta bort förorenade flöden otillräckligt.

Avloppsreningsverkens roll och ansvar inom PFAS

Kommunala avloppsreningsverk är uppsamlingspunkt för många av samhällets utsläpp och deras roll och ansvar med avseende på PFAS är en frågeställning de nu ställs inför. Här kan en sammanställning av befintlig kunskap och kunskapsluckor tillsammans med en vägledning och rekommendationer ge ett signifikant stöd. En sådan sammanställning skapar förutsättningar att göra samlade bedömningar av spridningsvägar och prioritera rätt åtgärder.

IVL har, utifrån ett helhetsperspektiv, utrett och besvarat frågeställningar kring:

• PFAS-flöden i svenska samhället
• Avloppsreningsverkens roll som spridningsväg för PFAS
• Befintliga reningstekniker
• Hur PFAS kan renas i framtiden och vilka synergieffekter kan åstadkommas med rening av andra mikroföroreningar som exempelvis läkemedelsrester
• Vilka analysmetoder som bör användas vid arbete med PFAS
• Hur reningsverken kan jobba för att tackla PFAS-utmaningen

Slutsatser inför framtida arbete med hantering av PFAS

Trots att vissa PFAS reglerats kraftigt och att viss avskiljning av PFAS kan ske i avloppsreningsverk så är varken dagens eller morgondagens tekniker tillräckliga för att få bort PFAS från samhället och miljön. PFAS-ämnen finns överallt runt oss och kommer att återstå under lång tid framöver.

En effektiv borttagning av PFAS från samhället och miljön kan endast ske om införsel av PFAS via produkter upphör. För att inte flytta nuvarande förekomster av PFAS från en del av miljön (exempelvis avloppsvatten) till en annan (som slam för spridning på åkrar) kommer en långsiktig hantering av PFAS med en successiv avskiljning från kretsloppet dessutom vara nödvändig.

Fokus för avskiljning från kretsloppet bör framförallt ligga på kraftigt förorenade marker och deponilakvatten. Ett effektivt uppströmsarbete där åtgärder görs direkt vid källan bör bli ännu mer prioriterade för att minska PFAS-spridning via slamgödsling.

Slutligen behövs ett helhetsgrepp för PFAS-ämnen som en grupp, med eventuellt riktade åtgärder mot särskilt problematiska substanser.

Kunskapssammanställning från analys och kartläggning

Med fokus på kommunala avloppsreningsverk sammanställdes kunskap utifrån analyser och kartläggning kring källor och transportvägar, ​lagstiftning och åtgärdsmöjligheter​. PFAS-flöden från svenska avloppsreningsverk kartlades och PFAS analyserades. Utifrån kunskapssammanställningen kunde rekommendationer för avloppsreningsverk därefter arbetas fram.

I linje med ett av projektets syften utformades kunskapssammanställningen och rekommendationerna på ett lättförståeligt sätt för att nå ut till både kunniga personer med bakgrund från rening av mikroföroreningar och till personer som inte har expertkunskaper.