Behovet av inhemsk växtnäring ökar – avloppsvatten är svaret

Avloppsvatten är den avfallsström i samhället som innehåller mest växtnäring. Potentialen är stor för att öka återföringen av växtnäring från avloppsvatten genom teknikutveckling och förändrade attityder genom kunskapsutveckling och spridning.

Även om vi kunde återvinna all näring från allt avlopp i Sverige, skulle det inte räcka för att täcka hela jordbrukets behov i Sverige. Är det då värt att investera? Svaret är ja.

För att upprätthålla ett produktivt jordbruk behövs tillskott av näring till den brukade åkermarken. Årligen tillförs ungefär 320 000 ton kväve och 43 000 ton fosfor till svensk jordbruksmark. Av kvävet är 60 procent importerat mineralgödsel som produceras med fossilgas. En tredjedel av fosforn kommer från mineralfyndigheter, främst från Finland och Ryssland. Även om vi inte kan ersätta allt med lokalt producerad näring, kan en betydande del komma från ett cirkulärt system i Sverige eller t.ex. i EU.

Näringsåtervinning är inget nytt för IVL

IVL Svenska Miljöinstitutet har lång erfarenhet av att arbeta med näringsåtervinning, till exempel genom implementering och utvärdering av ny teknik på kommunala reningsverk. Vi arbetar med en helhetssyn, inklusive livscykelanalyser (LCA) för produkter, och initierar samarbeten mellan aktörer och innovativa partnerskap för att driva omställningen framåt. Vi koordinerar även Svenska näringsplattformen tillsammans med RISE, en medlemsplattform för experter som driver frågan om näringsåtervinning från avlopp och avfall.

Är du intresserad av att arbeta mer aktivt med att förbättra det cirkulära kretsloppet av näring? Gå med i Svenska näringsplattformen, som samlar VA-bolag, teknikleverantörer, gödselproducenter och livsmedelsaktörer.